Måndag 19/8

Hits: 22

Idag kom husse hem tidigt, ja han kom faktiskt med matte redan klockan 16. Dom verkar vara på bra humör, dom där betjänterna, Det går inte mer än några minuter, så öppnas buren till Papih, och han klättrar ur, jag hör dom tissla och tassla, det verkar som om det är nånting på gång. Jag kan inte hjälpa det men jag känner mig lite uppspelt, Det har varit rätt mycket action redan i helgen, så jag var helt inställd på att det skulle bli en hyffsat tråkig långtråkig vecka, då jag räknat med att både husse och matte skulle vara trötta efter helgen. Vi har haft att göra hela helgen. I lördags, så va vi i voljären i landskrona igen, och sen så var vi vi här hemma med några vänner, vi va ute och tittade på när Zataar, och Jafar va ute och flög, vi satt mest på axel och vilade, men dom visade liksom var skåpet skulle stå, framför allt Zataar, som har lindat båda sina betjänter runt sina fjädrar. Han får för bövelen precis allt som han vill när han vill.

Nåväl, efter att Papih fått på sig sin sele, så kommer husse och tar ut mig, jag skyndar mig bort till dörren, när jag ser honom komma, för jag har fattat att vi ska göra nånting kul, jag har inte en susning vad, men det är inte ofta vi ska iväg en måndagkväll, så nånting speciellt är det det e jag helt säker på. Jag låter husse sätta selen på mig, ger iväg ett litet nätt skrik till Swea, så hon ska förstå att det gäller henne oxå, Swea går snällt ut på handen till matte, och tillåter att bli selat minst lika snällt som jag. Minihusse, kommer ut ur sin spelhåla, och frågar vad som pågår, jag hör inte riktigt svaren, men förstår att även Pepsi ska få följa med.

Det verkar som även Ludvig ska få chansen, men det brukar sluta i lite bråk, och sen så får Ludde stanna hemma iallafall, eftersom han inte fattat att det är bättre att acceptera selen, för då får man följa med och så behöver man inte sitta hemma och ha tråkigt. Husse bestämmer sig för att hjälpa till med Ludvig, så jag flyger över till matte, för hon verkar vara på väg ut, och vi åker i väg på hennes axlar. Vi smiter ut baksidan, ut genom häcken, och bort mot kullarna, de kullar där Zataar friflög i helgen. När vi kommer igenom buskaget i häcken, ser jag Trixie, komma med sin betjänt, ifrån cykelstigen till höger. Kul, det skall bli nånting med oss alla 5, undra vad dom har kokat ihopa denna gången. Trixie, hon verkar ha gått ner lite i vikt, hon ser frisk och kry ut. Hon e rätt snygg hon med, men hon kan inte mätas sig, inte ens i närheten med min Swea.

Trixie matte och vi stannar nere vid kullarnas gräsmattebörjan och inväntar husse. Husse kommer bärandes på en stege, nu tätnar mystiken. Vad är det egentligen som dom har på lut idag. Husse plockar fram en rulle med en lina av nylon, han fäster den i min sele, sen så backar han några meter, jag sitter kvar hos matte, och lite tveksamt undrar va e de han håller på med, där står vi 5 stycken förvirrade papegojor, och husse går bara iväg. Rätt som det är så kallar han på mig, Fenix, Fenix Kom, jag vet vad det innebär, men alltså, han ska väl inte bestämma vad jag vill göra. Fenix, ja dras med lite i stämningen, och ja . jag flyger väl till honom då. Vilken Frihet. detta var ju jättehäftigt, ingenting som höll mig tillbaka, ingenting som bromsa, utan för några millisekunder, så kände jag mig helt fri.

Jag landar lite halvtaffligt hos husse, för jag var helt enkelt inte beredd på denna frihet. Matte kallar på mig, och vill jag ska flyga tillbaka, till henne och Swea, och ja .. såklart, får man sitta hos Swea, så sitter man hos Swea, så jag kastar mig ut i friheten igen, låter luften ta tag i mina fjädrar på vingarna, jag riktigt hör hur det spelar i fjädrarna, det är lite motvind, nånting, jag inte riktigt vet hur jag skall hantera, så jag får ta i lite extra för att inte bara stiga uppåt, jag bromsar av lite, för att göra en bättre landning, och sätter klorna nätt på mattes arm. Beröm lovord och hejjarop utfärdas. Det blir några flygningar fram och tillbaks till, men sen börjar jag bli jättetrött, så jag sätter mig hos Husse och bara totalvägrar släppa.

Husse fattar piken, och låter Trixie få linan istället. Trixie, verkar nästan van vid detta, eller iallafall hon har fattat att hon skall flyga fram och tillbaka, för utan protester, eller problem för den delen, flyger hon mellan sin matte och min matte, fram och tillbaka, dom uttökar avståndet, och hon flyger igen. Hon verkar njuta precis lika mycket som jag gjorde. Efter ett tag, så är det Sweas tur. Nu får jag sitta hos matte, för att locka Swea till oss, och Swea åker iväg med husse en liten bit bort. Swea, verkar vara lite skeptisk, det tar ett litet tag, men sen så tar hon oxå chansen att prova sina vingar. Hon kastar sig ut från husse, dyker något, drar några snabba vingslag, och så landar hon på armen precis brevid mig. Vinden ligger henne i ryggen, så det går ganska fort, och när hon landar, följer hennes underbara doft vinden rakt på mig och jag kan inget annat än att åtnjuta hennes underbara närvaro och doft, vilken underbar känsla.

Swea orkar dock inte så många gånger, hon brukar vara ganska bekväm av sig, så hon är inte så vältränad som hon skulle behöva vara. Papih och Pepsi provar sina vingar några gånger oxå. Papih visar sig vara en riktigt hejjare på det här, men enbart när det gäller flyga till matte, till husse TOTALvägrar han. Vi turas om lite fram och tillbaka i nån timme, sen så tycker Trixiematte att det är dags och gå hem, och vi håller med, vi är rätt trötta allihop, kan inte ens fantisera om när jag var så här slutkörd sist, men fy va kul det var. Vi säger hejdå till Trixie, och åker tillbaka in, tillbaka till bur, vatten, mat, lugn och ro.

När vi vilat ett tag, kommer Lillhusse hem, han som Emil har adopterat. Han verkar oxå haft en hård helg, för han verkar helt slut. Men efter lite övertalan, så bestämmer sig betjänterna för att vi ska få flyga ytterligare en runda. WOOHOO, det här e ju skitkul, det har aldrig gått så fort att få på sig selen , varken för mig, Swea eller Papih, vi är alla helt uppskruvade av glädje, och riktigt längtar till att få komma ut igen, nu vet vi ju vad som ska hända. Vi kommer ut, bort till kullarna, och det blir min tur att börja igen. Jag sitter lydigt hos Matte, vid Sweas högra sida, och avvaktar tillsägelse att få flyga bort till husse.

Husse kallar, och jag kastar mig ut igen. Men nånting griper tag i mina sinnen, friheten, nyfikenheten, luften, uppåtvindarna, solen, jag helt enkelt kan inte få för mig att stanna hos husse, utan flyger vidare upp, och bort, en bra bit över huvudet på husse, efter ett tag känner jag att det börjar bli ett ganska kraftigt motstånd, nånting håller kvar mig, jag är alltså inte helt fri, nåja, vi svänger välj vänster här då, jag känner selen dra mig mot mitten, mot matte och husse, och det känns helt ok, jag är ändå ute och flyger, fri som en fågel, eller ja iallafall nästan. Jag gör en runda på kanske 40 meters avstånd runt husse, och när jag kommit ett varv, känner jag mig ganska färdig, jag börjar flämta, jag inser att jag kommer inte orka flyga ända bort till husse ifrån där jag är nu, så jag bestämmer mig för att gå ner för landning i det sköna gräset istället.

Husse kan gott gå o hämta mig, dom e ju ändå mina betjänter. Även denna gång får Swea och Papih chansen, flertalet gånger, vi flyger både i mot och medvind, lite längre sträckor var gång, för var gång, så blir man ju lite mer trött, men samtidigt känner jag att på något vis så känns det som om att jag kommer orka lite mer nästa gång. Vi flyger i ca 45 minuter, sen orkar varken jag eller Swea, ett enda vingslag till, Papih tar några extra runder, en flygning på hög höjd,och sen verkar han oxå vara nöjd.

Vi visar tydligt betjänterna att vi är nöjda, och dom bestämmer för att bära hem oss, vi kommer in, sätter oss till ro på våra vilopinnar, och inser att nä, äta och dricka, sen får det bli pinnen förnatt lite tidigt idag, Vilken härlig dag. 

Hoppas Verkligen detta händer igen. Då ska jag visa vad jag lärt mig. 

 

Write comment (0 Comments)