Oj va det är fart på husse och matte nu då, där kom det en ny skål, mer mat, WOW det blir färskhackat i dag igen, måste skynda mig dit innan swea, nahe .. det hann jag inte idag heller, måste lära mig hur bövelen hon tar sig fram så fort till skålen, ger mig den på att hon tjuvstartar, eller nått.
Hoppas det finns nått gott till mig kvar. Framme vid skålen så puttar jag försynt lite snällt på Swea, gumman, snälla, ja vill me ha några ärtor, och till min stora förvåning, så backar hon undan direkt, nästan lite smygande, misstänktsamt medgörlig, undra vad hon hittade, nä nu blev jag ju riktigt nyfiken, hon brukar inte släppa så här lätt, och så vitt jag vet, så råkade det inte bli jag som bär byxorna i hemmet över en natt så att säga,när här e nånting på gång, jag följer efter.
Mycket riktigt, när jag passerar gammelbjörken, den pinnen som står till höger om där vi sover, så ser jag det, hon försöker smita med den sista paranöten i näbben, Nädu din fuling, det ska vi allt bli två om, jag tar några snabba steg, vänster om gammelbjörnken, rundar ringarna, höger om leksaken matte hängde in igår, och genskjuter Swea på väg till vår gemensamma sovpinne, jag visste hon skulle dit, hon går alltid dit när hon vill vara sig själv för en liten stund. Swea, ge dig, du får faktiskt dela med dig idag, det fanns bara en, kom igen snäckan, så putsar jag dig tills vi ska åka.
Tro det eller ej, men Swea ger med sig, knäcker av, ja inte halva självklart, då skulle man ju känna sig som en vinnare, men iallafall nästan en hel tredjedel får jag ta del av, och när jag satt i mig den, så vet jag ju vad som gäller, för ett löfte e ett löfte, eller så mister jag en fjäder när jag minst anar det. Hoppas bara att det inte tar för lång tid innan vi ska åka.
Nu har det gått nästan 20 minuter sen jag åt min del av nöten, och jag börjar bli rätt matt i nacken av allt kliande, Vänta, nu kom husse med en av transportburarna, verkar vara till gråkorna, men najs, då e de snart på gång. Och där kommer matte, med röd sele YES, det e Sweas sele, nu e de slutkliat på ett tag, jag har iallafall gjort det jag lovade, och med bravur, om jag själv får säga det,
Swea rister på sig, och kolla, vilken underbar syn, vaxet sprider sig runt henne och med solen strax bakom, bildas det ett änglalikt sken, en aura om man så vill runt henne och hon blir ännu vackrare, ännu skönare, ja hon ser nästan lite snäll ut. Kanske skulle passa på å putsa lite ikväll oxå, när vi sitter på pinnen o ska sova. Det slamrar i köket, Swea åker med matte ut runt hörnet, jag ser henne inte längre, Swea min ängel, lämna mig inte, Swea, skriker jag, så hjälplöst jag kan, och hör Swea svara ifrån hörnet, Fenix, kom då, men jag sitter kvar, dörren är stängd, kan inget annat än vänta.
Det går nån minut, Husse kommer runt hörnet, med en rosa sele, jag e redan lite sur för att jag fått vänta, utan Swea, så kommer gubben med rosa sele, jag ska visa honom, ett nyp ska han ha, inte så han blir så sur så jag inte får följa med, men nästan, ont ska det göra, för så här gör man bara inte. Rosa sele, med mina röda färger, gubben e ju inte klok. Nåja, efter ett lyckat tjuvnyp, låter jag honom sätta på mig selen, mest för att vara säker på att jag ska få följa med, ser honom packa in dom andra transportburarna i bilen, gråkorna, och Chip n Dale, får åka bur, Affe oxå, vi andra har fått selar på oss, Emil av nån underlig anledning fick hedersplatsen på egen pinne i passagerarsätet fram brevid husse, men det gör mig inget, jag fick sitta på samma axel som Swea hos matte, i tryggt avstånd från Malte och Papih, och bilen rullade ut från carporten, VI SKA PÅ ÄVENTYR.
You are not authorised to post comments.